fredag 17 april 2009

Jo, visst.

Är det inte uppenbart för er? Att jag är sårad och enbart känner mig som ett tredje hjul i eran närvaro? Det är det som gör ont, att jag faktiskt vet att jag aldrig kommer få någon ensamtid med någon utav er, för att alltid ni är tillsammans. Det gör ont, för det känns verkligen som om jag förlorat allt nu, enbart därför.

jag andas falskhet, jag kvävs.

2 kommentarer:

Isa Draven sa...

Darling, du får så mycket ensamtid du vill.
Att jag satt vid dig igår var dels för det här med att jag alltid tror att folk är arga på mig & dels för att Frallan hade kommit till Halmstad & jag tänkte att du kanske hade velat umgås med henne.

Njosnavelin sa...

men, plutten :(