jak har flytat

Svikerrr bloggspott och gosar med blogg.se istället.

(I/%&¤%#/

kreativitet med bilar, rosa läppar & ångest.

♥

Greetings Citizens
We are living
In the age
In which the persuit of all values
Other than
Money Success Fame Glamour
Have either been discredited

Or destroyed

Money Success Fame Glamour
For we are living in the age of the thing

Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour
Money Success Fame Glamour

Money Success Fame Glamour
For we living in the age of the thing

I'm SO obsessed.

()&%)¤%¤%/&/)

Nuuu snart ska jag dra in mot tze city, mhm! Träffa Tess och ha lite picknick, eller hur fan det nu skall stavaaas, i picassoparken!!! I LIKE IT!

och förresten, Jozzilicious, NÄR DU LÄSER DETTA SÅ MÅSTE DU KONTAKTA MIG SNAARAST! För du och Leo ska komma hit snart, har jag bestämt. Vi pratade om det i fredaaags. Maila mig, facebooka mig, msna mig, smsa mig WHATEVER KONTAKTA MIG BARA!! NU, NU GÖR DET NU! Puss på dig, lilla prinsessan.

To do-list!

1, Seth Green, som James St James!
2, Micko Westmoreland, som Jack Fairy såklart.
3, Jonathan Rhys Meyers, som Brian Slade!
4, Johnny Depp, som Jack Sparrow, eller Edward.. utan saxar.
5, David Bowie! Som UUUUNG. Bli ung igen, please?
6, Courtney Love, som UNG och drogfri, helst.. kanske.
7, Andrew Eldritch, som.. ung ja. Helst med håååret också. Mh, krr krr.

SLUT!!

WTH!?

Förr så tyckte jag verkligen inte alls om varken tonfiskröra eller potatissallad, men nu typ.. vräker jag i mig det. Älskar skiten, skulle kunna leva enbart på potatissallad.. eller tonfiskröra. What's wrong with meeeee!? Jag menar.. jag tycker till och med att potatissallad är det nya Ben&Jerry's!?

mh, några för- & nackdelar ska jag nog fördriva tiden med också.

Ben&Jerry's plus!
- Smakar gott..?
- Tröst på burk.
Ben&Jerry's minus!
- Dyrt som fan.
- Så många sorter att man får beslutsångest!
Potatissallad plus!
- Billigt och gott.
- Finns bara EN potatissallad, och det är potatissallad = ingen beslutsångest.
Potatissallad minus!
- ...?
- ...!?

POTATISSALLAD I SAY!! It's my best friend.

Och tonfiskröra.

potatissallaaaad

Jag har fått en crush på potatissallad. Mhm.

btw, såhär såg jag ut för ett år sedan.

HAHAHAHHAHAHA

I'm not addicted to drugs, I'm addicted to glamour.

I'm obsessed, oh oh oh.. *drool*

We don't do, we just are.

En så himla underbar film som jag måste dela med mig utav. Alla borde se den! Se den! SE DEN NU! När jag ser den så vill jag bara hoppa in i rutan och vara där, och se ut som dem. Leva som dem! Den är verkligen ett riktigt konstverk. Alla karaktärer är som livs levande konstverk! Åh, den är så sweet! SWEET I TELL YOU! SE DEN NU! It's better than a ten-inch dick and you'll know it!

Smaaaakprov från tze perrrrfect movie!



- Oh, no thanks... I don't do drugs.
- Nor do I... Did you see that? It just flew right up my nose!

If everyone likes you there is something wrong with you

Erica tvingade bort mig till henne för grillkväll och mys. Först var jag dock skeptisk, eftersom att allt igår blev så himla fel att det både känns och syns på mig. Men jag är nog ganska lätt att övertala, plus att jag slapp åka buss, för det hade jag aldrig gjort. Istället hämtade Tina och Kim mig med bilen. Så jävla snällt. Nu i efterhand är jag jätteglad över att hon övertalade mig, annars hade jag gått miste om den bästa kvällen på mååånga månader. MÅNGA I TELL YOU.

Vi badade i smyg också, och det var så himla roligt. Jag är dessutom positivt överraskad utav min icke-allergiska reaktion mot klorvattnet! Haha, väl det. Annars hade jag sett ut som en jordgubbe! En ful, rutten, äcklig jordgubbe. Möglig, fast röd. Och prickig.

"#%&¤

Känns ungefär som om mitt hjärta gått sönder på mitten som ett brythjärta. Jag hade verkligen sett fram emot Emmaboda, och jag känner mig ensam. Kluven. Jag vet fan inte vart jag ska ta vägen. Allt gör ont nu. Nästan allt i alla fall.

Jag orkar inte.

Godnatt.

)/)&&%¤&¤%(&%)/

Jag vet inte alls varför, men jag sticker alltid ner tungan i det där hålet på burken när jag tar paus eller druckit ur.

Strawberry cheesecake

Dennis är nog världens bästa! Han köpte en B&J's bara till mig! Alltså, det skulle nog ta mig hundra år för att skriva den hyllning du verkligen förjänar just nu, och då finns ju varken du eller jag. Eller glassen. Men tack tack tack, Dennis! Det betydde mest för mig idag. För jag är ju så himla depp idag, buhu buhu buhu.

&¤(¤&¤%)/&/()0=&

Ja, för bättre titel kom jag inte på och jag gav fan i att skita i det. Fin titel blev det i vilket fall som helst, jag förstår inte ett skit utav den så.. ja, den blev jävla fin.

Whatever, jag har ångest. Jag ska käka pizza snart. Fattar inte varför jag har ångest innan jag ska käka, but still. Kanske för att jag inte ens är hungrig, och ska käka i alla fall? Men vad fan, vad spelar det egentligen för roll? Så tramsig jag är.

Och så har det varit en himla meningslös dag för mig idag, har bara suttit framför datorn och spelat FrontierVille på facebook. Why? Nej du, det har jag inte en endaste aning om. Det bara blev så. Skitspel. Skitvärld. Skitallting.

Det blir ingen Emmabodafestival för mig, I'm sad. Fuck it all.
Förresten så saknar jag min stardust mest i världen.

UUUH

Dagens låt: Home sweet home - Mötley Crüe
Dagens klädsel: Jeansshorts, och BH.
Dagens frisyr: Ruffs.
Dagens smink: Gårdagens mascara, ögonskugga och kajal.
Dagens planer: Dö.
Dagens vill ha: Biljett till Forever young.
Dagens saknad: IDA
Dagens drog: Bleh.
Dagens tråkigaste: ALLT
Dagens måste: PIZZA, för fan.
Dagens köp: Cigaretter.
Dagens dricka: Citron med ingefära, juice & kaffe
Dagens mat: Mackor, bleh.
Dagens roligaste: FAN INGENTING
Dagens kärlek: Musik.
Dagens mående: Döden.
Dagens jobbigaste: Döden.

Hatisk som fan vet vad.

Jag hatar allt idag. I alla fall allt som har med procent att göra. Som alkohol, till exempel. Jag hatar radion, som spelar äcklig musik som jag hatar. Jag hatar kolsyrade drycker som smakar Fanta som inte är Fanta. Som dessutom är avslagen. Jag hatar. HATAR. Jag hatar snygga människor för att jag inte är dem. Jag älskar att de flesta utav dem i alla fall är mina vänner. Men till skillnad från dem så känner jag mig som en åsna bredvid en häst. HÄST HÄST HÄST HÄST!! Ge mig ett H! H! Ge mig ett Ä! Ä! Ge mig ett S! S! Ge mig ett T! T! Vad blir det!? HÄST!

Jag hatar baksmällan. Jag hatar att jag är ensam. ENSAMENSAMENSAM! Hatar nog nästan allt idag. Fast mest utav allt hatar jag att Ben och Jerrys hallick tar så himla mycket betalt när man inte ens har några pengar. HATAR! Nej, nu är jag sur. Arg. Hatisk. HATISK!

Love is like oxygen

Onsdag var underbart! Jag såg ju för tusan Sweet! SLADE skulle egentligen också spelat, men de ställde in pga sjukdom. Gamla rockgrabbar borde väl för fan ändå lärt sig att man kan spela även om man är sjuk? Det är bara att ta två värktabletter och lite whiskey så är man back on track igen. Det är i alla fall vad min pappa säger. Fint. Min pappa är rätt så smart ibland, eller så är han inte. Vad vet jag.

Men vackert var det! Jag skrek som ett jävla metalhead (nerd, yes..), fotograferade Andy mest hela tiden, sträckte upp armarna i luften, hoppade och studsade och njöt. Jag njöt fullt ut. Jag höll på att börja gråta ofantligt många gånger, för det var så himla fint. Finast.

Shine on you crazy diamond

Sitter och dricker öl i min ensamhet och är full på rödvin och vodkasnapsar. Om några timmar sitter vi på färjan åter till Öland och det känns inte lika pepp kanske. Jag börjar sakna folket i Halmstad, och börjar känna mig smått borttappad. Rätt så mycket egentligen, men det får vara så.

Funderar på att dygna, klockan är tjugo över tre nu så det är knappt lönt att sova ens, men jag vet inte. På tisdag ska vi i alla fall åka hemåt igen, det känns rätt så bra.. och på onsdag ska jag se sweet och slade, men det känns mest bara overkligt egentligen. Jag ska se mitt favoritband! Jag ska se the Sweet! Utan Brian Connolly i och för sig.. men ändå! Det är ju.. helt jävla otroligt.. Jag fattar ingenting.

Jag älskar att lyssna på Pink Floyd sådär mitt i natten, det är fint, och att dricka fem komma tvåan gör det inte sämre direkt. Götte säger jag bara. Men tråkigt har jag, vill jag lova.

dimmiga dagar.

Jag hade väl minst åtta, eller kanske nio, inlägg som jag inte publicerat under dessa dagarna. Jag hade väl bara tryckt på Spara nu istället för Publicera inlägg. Lika bra det, i och för sig, för jag förstod knappt själv vad jag skrivit, eller ja, vad jag menade i alla fall. Inget sammanhang överhuvudtaget. För mycket alkohol, och jag fick just en kväljning.

Jag tror jag kräks.

Whatever, dessa dagarna har varit helt underbara, och jag har tydligen spenderat en hel vecka på Gotland nu, för imorgon åker vi tillbaka till Öland igen. Halmstad får vänta till tisdag.

På onsdag ska jag se Slade och Sweet förresten, och så kanske jag ska på Emmabodafestivalen också. Men gud jag hoppas! Det skulle bli min första riktiga festival, i så fall. För jag tycker inte direkt att Way out west räknas som en riktig festival. Åtminstone inte om man bara är där över några timmar för att se ETT band, utan alkohol. Jag får ångest, jag vill inte gå på min första festival när jag fyllt nitton år. Då skiter jag hellre i det överhuvudtaget. Blä..

öland. öl-and. öl land? ööööl landet. landet av öl. osv.

Idag åkte vi till Öland, så nu sitter jag på vandrarhemmet i Torp som ligger lite utanför Byxelkrok. Tydligen billigare än det som ligger i Byxelkrok. Bleh.. men det är gångavstånd i alla fall! Haha, åh. På vägen hit, MITT på bron så hade det hänt en MC-olycka eller något, så vi fick stå där i tjugo minuter, en halvtimme. Det var gött, ja.

Whatever, stället här utanför har askass karaoke just nu. Jag tror jag vill dö lite. Eller kapa sladden på mikrofonen. VAD SOM HELST JAG STÅR JU FÖR TUSAN INTE ENS UT!! Inte nog med det, så sjöng någon fel på "Sommartider". Inte bara här och där, men HELA JÄVLA LÅTEN!? Jag bah fattar ingenting. Weirdo.

edit: bilder kommer, sitter dock vid fel dator. bara påminn mig så!

sms

"Världens snyggaste och sexigaste kille har inget passande namn. Han heter per" - Erica

Jag skrattade. Jag skrattar fortfarande. Jag älskar random sms.

Kortfattat.

Dagen i korthet:

1. Vaknar, brer en macka, lägger sig framför TV:n och glömmer bort omvärlden. Somnar.
2. Börjar rota rundor på mitt rum, vilket resulterar sig i komplett ordning på nästan hela rummet. Kliniskt rent, om jag hade dammsugit.
3. Får reda på att Daisy är död. Jag gråter.
4. Mor kidnappar mig och vi handlar på Maxi och Willy:s på flygstaden. Jag fick en hamburgare. Den åt jag upp.

Sen händer det inte alls så mycket, fram tills punkt fem. Då träffar jag Jenny som vi bestämmer genom facebook, älskade facebook, utan facebook hade jag inte haft ett liv OCH haft ett liv. Men till saken; vi sätter oss på en bänk på lekplatsen och snackar. Jag lyfter upp Tåssen som skuggat oss. Hon fräser OCH morrar. Tja, sen fick jag för mig att jag skulle snurra runt på en stång också. Det gick himla bra. Inga nya blåmärken eller spräckta skallar här inte. Jag är bäst.

Jag och Daisy 2005. Vila i frid, lilla vännen.

Så jävla random

Erica är söt, och så där ser förresten Pidgin ut för er som inte visste det.
Bara för att jag inte kan ha msn. Hatar vista.

Tipspromenad.

1) Danielle är uttråkad
x) Danielle tänkte inte på vad hon gjorde
2) Danielle har inget liv

Danielle the housewife.

Packade nyss in ett täcke i ett sådant.. eh.. påslakan! Jag satte mig ner på golvet, kröp in i det där jävla påslakanet och puffa in det där nakna täcket i påslakanet, TVÅ gånger. Jag kan inte det där med att byta lakan. Jag ska nog aldrig bli en hemmafru. Jag borde inte bli en hemmafru.

Men om jag blir det, jag säger OM: så kommer jag fan ta mig vara den mest awesome housewifen i hela jävla världen. Krypa in i påslakan är att riskera livet, det är så jävla riskabelt! Ni skulle bara veta.

Bleh.

Skulle jag sagt att jag tycker om bloggers nya påfund med "designmallar" så skulle min näsa växt precis som Pinocchios, fast jorden runt och rakt in i arslet och inte bara några ynka få decimeter. Vilka jädrans problem jag hade imorse! Visserligen var jag så jävla trött att jag inte ens visste vad jag själv hette, men AVANCERADE JÄVLA SKIT SÄGER JAG! Jag trodde nästan att mitt liv hade gått under och att jag skulle få behöva traska över till blogg.se istället, eller bara få behöva kötta sönder högerhanden för att få skriva lite då och då. Jag hatar att skriva på papper, hatar min handstil liksom, suddar hela tiden eftersom bokstäverna blir så "fel". Pedant ungjävel är vad jag är. Men whatever, jag är nöjd nu. Jag löste skiten. Jag är bäst.

Hello kitty tofflor.

Haha, min dialekt är typ.. nej.

& ja, jag var onykter :3

"Älskar dig!"
"Tack, hejdå!"

xoxo

Todaaaay.

Vi är kioskmongos. Kewk i reuwen. Ja, tack för mig. Tack för oss.
xoxo. ♥



juuuuuuuuuuuu cvioulzioioö-iäcoicxlyi7c edyzt
vbbadvzvcnnzcmncv puss

Årets film

Tina och jag, ja. Tina och jag!
..och Chiefen.
Eh, och ja, jag är VIDRIG ♥

Danielle + Natt + Webcam + Katt =

Mitt hat mot byxor.

Idag, igår, tvingade mamma på mig byxor. Jag hatar byxor. Det känns ungefär som om jag har spindlar och diverse insekter över hela benen när jag bär just byxor. Jag ogillar att ha spindlar och diverse insekter över hela benen. Speciellt över hela kroppen. It's just like.. bleh. BLEH! Jag har ju faktiskt vaknat utav att ha haft en spindel i käften. THAT WAS GROSS!

Whatever, nu har jag i alla fall sommarlov. Det har jag haft i sådär.. fem dagar nu, but still. Det börjar äntligen kännas också. Mh, wonderful. Lovely. AWESOME.

Just nu tänker jag mest bara på hur många fästingar jag har på benen efter tipspromenaden i Snöstorp. Min mamma tvingade dit mig, och att ha på mig byxor. Jag är nog lite småfobisk mot byxor? Shorts är det enda rätta, i den där jävla klädfamiljen.. BYXOR FÖR FAN! Två jävla rör som man ska kötta ner benen i. Nej. Nej, säger jag. Vidrigt.

Nu till det enda jag egentligen ville ha sagt; Jag hatar byxor. Punkt slut.

hehehe

Det var ju fest i stationsparken i fredags. Det blev alldeles för många bilder, och jag är ju ganska otålig på att ladda upp på blogger så bilderna kan du se här, eller här istället.

Sid & Nancy

hehehe, nu ska jag titta på denna fina filmen!

hello

Sitter hemma hos Tina, och det känns så jävla bra. Vin & djupsnack, halka runt i Kensans mammas stickade strumpor. Fint. Jättefint. Underbart. Ja, underbart. Fint. Himla fint. Såhär kan jag fortsätta i flera timmar, men jag slutar nu. Puwzz.

Eller xoxo.

elva, sju eller arton, eller ingenting alls.

För gammal. Jag tänkte på det nu. För gammal. Hur kan man vara för gammal när man fortfarande känner sig som typ.. elva? Jag trodde inte jag skulle bli tretton, inte femton, och inte arton, absolut inte arton! Sju år. Jag har stått still i sju år. Men vad är jag för gammal för egentligen? Trehjulingar? Ja, självklart. Lågstadiet? Självfallet. Barbiedockor? Nja, inte nödvändigtvis, men jo. Jag förstår inte. Inte fan känner jag mig som elva, men inte fan känner jag mig som arton heller. Sju år är jag. I sju år har jag i alla fall känt någonting. Min själ är sju, mitt skal, min kropp är arton?

Förvirrad, är jag. Fullständigt jävla förvirrad och hinner inte med alls. Jag känner mig inte ens som en människa, jag är ingenting alls.

verkligheten gör för ont.

När man väl tror att det gått över så kommer det tillbaks i fullkraft igen. Den där jävla ångesten. Den där jävla ensamheten. En känsla utav att inte räcka till, att inte vara välkommen. Jag vet inte varför, jag har ingen att prata med längre. Jag är för gammal för BUP och vuxen psykiatrin har inte hört av sig ännu. Det känns inte som om jag existerar längre.

Inatt kunde jag inte sova, mamma gick upp för att gå på toaletten och såg mig sitta upp och titta ut genom fönstret, som jag brukar göra när jag inte kan sova, när ångesten klöser fast sig för hårt så att det till och med gör ont när jag ligger ner. Hon sa till mig att jag skulle lägga mig ner och sova. Jag svarade inte. Hon frågade mig hur det är, vad det är som tynger mig. Jag svarar att; Jag hatar världen. Jag orkar inte mer, det är för mycket. Mamma frågade om det var någon som varit dum mot mig, eller något. Nej, svarade jag. Det är bara världen, verkligheten som gör ont. Det gör så helvetes jävla ont. Sen gråter jag, i floder. Berättar att jag inte har någon att prata med, och att det gör så ont. Så ont. Jag berättar också att jag inte vill prata med varken henne eller pappa, för jag vill inte lägga det på deras axlar. De skulle inte förstå ändå. Det vet jag, för jag har ju försökt. Men nej, jag orkar inte mer nu. Jag har för ont, och jag kan inte drömma.

Jag kan inte leva.

Jag känner mig så ensam, hela tiden. Jag hatar att det är så, för jag har de bästa vännerna man kan tänka sig. Men ändå så känner jag mig så jävla ensam. Jag tror jag känner mig som den mest ensamma människan i världen. Min kropp har låst in mig i sig själv. Jag känner mig instängd. Gömd. Så långt ifrån. Så jävla ensam. Tårarna bränner innanför mina ögonlock hela dagarna, för jag kan ju inte gråta i skolan. Ibland tränger de sig fram ändå, de små jävla patetiska svaga kräken. Jag skäms då. Jag skäms för mina egna tårar, min svaghet. En jävla ynkrygg är vad jag är. Som gråter. För ingenting. Jag gråter för ingenting. Jag har ångest för ingenting.

Jag har gått vilse i mitt egna liv, som jag inte vet vad jag ska göra av. Jag har gått vilse i mina egna tankar, ramlat ur dem. Jag har ramlat ner från topp till tå, och det tar sådan tid att klättra upp igen. Det är så halt, svårt att fatta grepp. Skelett, kött, fett, vener, nerver. Så långt att klättra. Det är uppför vristen, uppför vaden, uppför knäna, låren, höften, magen.. Uppför, uppför, uppför. Men jag går bara nedför, nedför, nedför. Som en spiral. Jag kan inte leva. Jag har inte lärt mig att leva. Jag kan andas, jag kan känna mitt hjärta slå hårda slag, men jag kan inte leva.

Sex dagar.

Det är sex skoldagar kvar tills skolavslutningen. Jag får ångest. Jag hinner inte med. Jag orkar inte. Det är bara för mycket nu. Jag klarar inte av det. Hela jag är överbelastad.. Nu tänker jag gå in i duschen där jag också ska gråta ihjäl mig litegrann.

Tokig.

Blir helt tokig, galen, störd på folk som säger domma istället för dessa, eller bytade istället för bytte. Lika tokig, galen, störd blir jag på folk som klagar på att man inte ska sjunga svenska nationalsången på skolavslutningar längre. So fucking what? 6 Juni är flera dagar innan skolavslutningarna så VARFÖR I HELVETE GNÄLLER NI, ERA ÖVERDRIVET STOLTA SVENSKJÄVLAR!? En skolavslutning är inte svenskt, skolavslutningar finns i stort sett i hela världen, så varför sjunga nationalsången då? Jag fattar inte. Den är ju så jävla dålig. Så ful, så gammal, så värdelös. Nu ska jag gå och kräkas över detta. Ciao.

PS.
Glöm inte att sjunga nationalsången om fem dagar, för då är det okej liksom.

Cookie.

Oh ja, photoshop är alltid, i alla fall oftast, en bra medicin mot ångest. Så det blev en ny header. Det kommer nog bli rätt många nya headers nu, framöver. Jag känner mig uppäten som en jävla cookie. Jag är en jävla cookie. Cookie.

Å, å, å, ångest.

Min hjärna är långsam. När jag skulle logga in på datorn så kunde jag inte ens skilja på en 7 och en 8, eller ett a och ett b. mph08bDanielle. Visst är det så nu, men efter så många år borde jag ju faktiskt komma ihåg att det är mph07aDanielle, och inte mph08b. Jag fattar fortfarande ingenting. Jag trodde först att blogger.com låg nere, men sedan såg jag att jag skrivit blogger.se istället. Jag har tagit min medicin, så vad fan är det med mig idag?

Jag kan bara inte tänka klart, livet känns för jobbigt just nu. Hjärnan börjar på Å. Åjärnan. Ångest, jag har ångest. I hjärnan, i hjärtat, i själen, i fötterna, i armarna, i näsan, i ögat. Överallt.

Captain Obvious

"Alla fulla killar är typ grisar som bara tänker på sex" - Gina

traziiit hjertaah

Det regnar ute. Nothing more to say.

In school.

Sitter i skolan och lyssnar på Lunachicks, pillar lite med fotobloggen som faktiskt börjar arta sig rätt så bra nu. Behövde faktiskt skaffa mig en sådan, det blir ju så himla rörigt att blanda ihop partybilder med massa foton. && jag känner verkligen inte för att fylla hela min tagg-lista med fotokategorier heller. Det skulle bara ha blivit en jävla röra. Me don't like.

Snart är det dags för lunch, och efter lunchen ska jag och IDA springa runt på stan och fotografera lite. Mys! Jag ska bjuda henne på en glass också, har jag bestämt mig för. Jag vet inte varför, men jag känner mig snäll idag, så det är väl säkert därför. Bla bla, nu börjar det gå lite väl utför här. Men tja, en fotorunda är aldrig fel. Speciellt inte nu när det börjar bli så himla fint väder ute! Thumbs up.

Bleh..

Eller kanske denna?

I need some help, please?

Jag har beslutsångest till max, jag kan inte bestämma mig för vilken header jag ska ha på min fotoblogg. Kameran eller pierrotclownen? Eller ska jag helt enkelt göra en ny? Hjälp mig, jag behöver hjälp nu.

Eh.

Jag har tänkt på en sak, som är rätt så weird. Jävligt weird, men när jag har ont i halsen (som jag har nu) så blir jag alltid så himla rädd för att behöva operera bort halsmandlarna. Alltså, att operera i halsen, det låter ju bara alldeles för hemskt! Sen för den delen så vill jag ha kvar mina mandlar, för det är den enda sortens mandlar jag tycker om.

Och en sak till, påtal om detta, är också jävligt weird och det är att jag inte ens var nervös, orolig eller rädd inför hjärnoperationen, tyckte inte ens att det lät hemskt. Förutom att håret försvann och att jag kunde bli hjärndöd, osv, men vad fan. Hellre tappa håret än rösten. Eller livet kanske? Jag vill i alla fall inte tappa mina mandlar! Herre min je.

Hellre hjärndöd än mandellös.

världens sötaste spindel!

"Får den inte damp?"

"men stackarn... AKTA TASSEN!!"

Jag..

..har fobi för matskedar, så jag äter med teskedar istället.

..är rädd för att prata med andra människor.

..samlar på pierrotclowner, och har ca 12 st.

..har lätt för att bli skitförbannad, och slå sönder saker.

..har nog aldrig varit kär i någon, utan bara i själva kärleken.

..har en kronisk känsla utav emotionell ensamhet.

..tycker otroligt illa om mig själv.

..har ångest nästan hela tiden, och det oftast utan anledning.

..skulle vilja fly när som helst, men vågar inte.

..har inget mer att bekänna, tror jag.

Ciao.

Dollface

Otroligt dumt utav mig att lyssna på denna låten OCH se på denna videon när jag redan är helt jävla gråtfärdig utav all ångest, men den är så fin, och så otroligt sorglig. Jag kommer, utan tvekan, att börja gråta. Herre min je.



I know it's hard to tell how mixed up you feel
Hoping what you need is behind every door
Each time you get hurt, I don't want you to change
Because everyone has hopes, you're human after all
The feeling sometimes, wishing you were someone else
Feeling as though you never belong
This feeling is not sadness, this feeling is not joy
I truly understand. Please, don't cry now

Please don't go, I want you to stay
I'm begging you please, please don't leave here
I don't want you to hate for all the hurt that you feel
The world is just illusion trying to change you

Being like you are
Well this is something else, who would comprehend?
But some that do, lay claim that
Divine purpose blesses them
That's not what I believe, it doesn't matter anyway
A part of your soul ties you to the next world
Or maybe to the last, but I'm still not sure
But what I do know is, to us the world is different
As we are to the world but I guess you would know that

Please don't go, I want you to stay
I'm begging you please, please don't leave here
I don't want you to hate for all the hurt that you feel
The world is just illusion trying to change you
Please don't go, I want you to stay
I'm begging you please, oh please don't leave here
I don't want you to change for all the hurt that you feel
This world is just illusion always trying to change you

Please don't go, I want you to stay
I'm begging you please, please don't leave here
I don't want you to hate for all the hurt that you feel
The world is just illusion trying to change you
Please don't go, I want you to stay
I'm begging you please, oh please don't leave here
I don't want you to change for all the hurt that you feel
This world is just illusion always trying to change you

...

Jag känner mig ungefär som en liten mus bland ormar när jag befinner mig bland folk. Så liten, så osäker, så fragil. Jag vill bara försvinna, sluta andas, vad som helst. Jag orkar bara inte med den kroniska känslan av ensamhet. Jag vill inte vara mig själv. Jag hatar mig själv. Helvete att livet ska gå så jävla långsamt!

Jag skulle byta plats, med vem som helst på sekunden, om jag kunde.

Och det där valet är ju inte så jävla lätt det heller.
Vart fan ska jag ta mig till!?

syskon på knä & happy faces på Idas

en förfest vid högskolan.

01, jag och fin tjej som inte behöver gömma sig anlände till förfesten hos fija.
02, fijas söta kisekatt gossen följde med oss in på toaletten.
03, alkohol & people.
04, mer alkohol & people.
05, jag med fin tjej!
06, fin favorit tjej!
07, jag skrev autograf (nä, min facebook)
08, ännu mer alkohol & people.
09, jag med min älsklingsrulle ♥
10, jag med min älsklingsrulle & favoritbrud.
11, jag och fija träffade happyface IRL. awesome!
12, fina små töser!